✫jempie

Jag är mitt uppe i vecka 35, eller egentligen börjar jag närma mig slutet på den veckan också för att vara ärlig.
Tänkte det var dags för en magbild igen.
På den här bilden har jag precis kommit ur duschen dit jag fick fly för lite varmvatten när Kotte satte igång som en galning att ordna förvärkar. Det händer titt som tätt nu, men det är ju som det ska vara så det är lugna pungen så att säga.
Ont kan det dock göra, det vill jag skriva under på. Och inte bara förvärkar, det är rena hugg rakt ner i systemet liksom. Minns känslan precis från slutet av graviditeten med Isabell.
Man kunde lite stillsamt vara på väg hem ifrån Konsum när man helt plötsligt vek ihop sig för att det liksom, ja högg till som satan där nere. Tänk vad de små liven kan ställa till med ;)
Jag var hos käraste Vibban nu på eftermiddagen (barnmorskan), och hon sa att nu ligger han i startgroparna, (jag skriver han för det är min lite halvt vilda gissning denna gång…) inte helt fixerad utan rörlig fortfarande men hon trodde absolut att det var på väg nu att fixera sig (även fast jag vet att det kan dröja eller typ helt utebli med andra barnet). Spännande är det ju i alla fall, det måste jag säga.

Ja, här har ni flodisen i alla fall:

Kottemagen vecka 35

 Notera att min hand ser ut att tillhöra någon som är minst två hundra år gammal… Min gissning är dock att det helt enkelt beror på att jag dels duschat så varmt att kakelplattorna krullade sig vid taklisten, dels att jag trots allt är gravid i vecka 35 och har lite extra värmevallningar och svettas och svullnar både här och där titt som tätt :)

Söndag, städdag i området. Robin och Isabell är ute, hon tog med sig sin egna kratta och sopborste för säkerhets skull.
Vad gör jag då? Ja, kollar av datorn helt uppenbart men mer då? Jo, jag ligger inne och är sjuk! Skitjobbigt, jag mår inte bra alls. Tur det finns alvedon så man kan ta bort udden av det jobbiga. Bland en massa annat jobbigt så har jag ont bakom hela ansiktet. Typ bihålekänsla. Inte skönt.

Sen tänkte jag lägga ut lite Smögenbilder men de är fotade i ett format som man måste fixa något med först. Sen kommer det bilder.

Nu ska jag äta en Satsumas och slänga mig i soffan igen.

Fick just ett mms av Robin:

Städar på gården

Nog för att man ska ta sitt jobb på allvar, det är klart man ska…
Men jag måste ändå erkänna att jag blev en smula förvånad när Robin hämtade upp mig med bilen i stan igår och jag vände mig om för att lägga något i baksätet och möts utav denna syn?! :)

Hej! (det har jag nog aldrig skrivit här förut)

I går lördag hade vi en isolerad eremitlördag bara jag, Robin och Isabell. Jag städade och tvättade en hel del och Robin jobbade samt tog vår dotter på lite äventyr (som synes här nedan, är inte bilderna helt otroligt fina säj, jag tycker det i alla fall).
Vi träffade typ inte en själ, vi bara ugglade för oss själva (men fick en hel del gjort!).
Idag söndag har bilen gått varm kan jag säga.
Först drog vi ut mot Vallentuna och spanande in C&J:s senaste tillskott T. Isabell lekte med ett gäng barn som befann sig hos C&J de också just idag.
Sedan bar det av ut mot Huddinge och Robins moster med familj. Där fyllde stora lilla T hela 7 år (imorgon egentligen) och det var middag och tårta. Isabell lekte med T och syrran L och när vi slutligen satte oss i bilen tillbaka mot Gurraberg så var hon SÅ trött och längtade bara hem till sängen.
Väl hemma så sov hon nästan innan vi fått på pyjamasen. Tröttare unge har nog aldrig skådats.
Sen kom ett par som via blocket.se hittat vår fula gamla hatthylla som hängde här när vi flyttade in och köpte den för 200 spänn i dörröppningen och sen rusade tillbaka för att hinna med bussen.
Robin och jag bara garvade åt att de åkt BUSS hit en regnig SÖNDAGSKVÄLL för att köpa den fula gamla hatthyllan, men visst, vi blev glada för varsin hundring och lite mera yta fri i förrådet. Det är skönt att slänga/sälja prylar som bara tar plats ju.

Jag har nu målat mina naglar med ett nytt nagellack som har världens härligaste färg men matt yta. Skumt. Får nog leta fram mitt överlack i hopp om lite mera blänk.

Jo vad mer…
Alltså, bananflugor. Vilket helvete! Och NU?! Härjar inte de som värst typ under rötmånaden? Ja inte hos oss i alla fall. Det är nu de har kalas i vårt kök.
Jävla äckliga onödiga skitvarelser.

Vecka 33 med Kotte nu och jädrar vad det trycker ner mot/i ljumskarna. Kanske h*n har fixerat sig? Ska till Vibban imorgon så får hon känna efter.
Vaknar även ofta på nätterna utav onda förvärkar och måste släpa mig upp på toa för att kissa, men det går nästan inte för att magen är stenhård och gör ONT.

Välkommen till slutspurten på graviditeten liksom :)
Helt plötsligt dyker såna här krämpor upp från en dag till en annan. Men det känns bara spännande tycker jag.
Allt känns bra och jag mår på det stora hela rätt bra. Jag mår ju inte illa längre som tur är. Men har fortfarande ingen matlust och det är inget att bry sig i för jag vet att den kommer tillbaka efter förlossningen, så var det med Isabell med.
Ja och så halsbrännan. Den skulle jag inte önska min värsta fiende men det är bara att stå ut.
Den ger sig så småningom den med.

Nä!

Häppåer

"Var det nån som sa bulle i ugnen?"

Jennie körde ut mig och Isabell för att hon skulle städa lite. Vi gick först till lekparken där Isabell ganska snabbt inledde med att ramla ner pladask från gungbrädan. Hon blev jätteledsen men efter lite tröstande och rutschkanande så blev det bra igen, då ville hon gå hem till mamma och berätta vad hon gjort. hon fick tillochmed så bråttom att hon helt glömde bort spaden och hinken som låg ensamma och kalla kvar i sandlådan.

Efter en kram av mamma så var Isabell fit for fight igen och vi tog en äventyrstur upp på kullen vid parkeringen. Därifrån har vi världens utsikt och det är rätt spännande för en två och en halv pannkaka hög tjej. Här är ite bildmaterial från vår utflykt.

Igår var vi bjudna hem till T (nybliven Gustavsbergsbo! Jippi!) på 30-årsfirande i form utav en middag.
Vi tog med kameran och hade som ambition att fota lite, men detta var vad vi kom hem med inatt. Två bilder. Eller ja, två till snarlika på Isabell också, men inget mer :)
Ja sen bjuder jag på två nyduschade tightsbilder också, magen vecka 32 kan vi kalla dem.

Tyckte det var lite tomt om bilder här inne. Så här kommer några morgonbilder på Bellen och mig från i helgen.
Bara så där liksom.

För er som är lite uppmärksamma så finns ett stort fel med den sista bilden. Jag äger ju en rosa Dell-dator egentligen, så hur kommer det sig att den helt plötsligt blivit en Mac?!

Svar: Robin har klätt ut den rosa söta lilla Delldatorn med ett klistermärke från Mac. Ser det inte väldigt trovärdigt ut säj.

Idag fortsatte vi målandet för att snabbt bli av med kaoset här hemma.
Isabell var lite hängig, Robin var lite hängig men JAG var pigg i alla fall. Jag skickade ut maken och dottern till lekparken och så började jag måla (ok, eftersom jag uppenbarligen finns på bild så lät jag Robin fota innan men sen var det lekparken som gällde).
Vi blev K L A R A  och det är så otroligt skönt. Äntligen kan vi börja bo in oss på riktigt här nere i vardagsrummet/matrummet som vi ju mest är i.

Dessvärre har jag inga ”efterbilder” än, orkade inte ta några. Men fint blev det!

Isabell som gärna vaknar typ 8 när det är dagisdagar vaknade 7 idag eftersom det var ledig dag och potentiell ”sovmorgon” för mamma och pappa.
Men närå, 7 vaknade hon och eftersom hon blivit inburen till oss någon gång i natt så väckte hon oss genom att tända sänglamporna och rikta dessa rakt emot våra stackars sovande ansikten. Strax därefter gick hon och hämtade leksaker som hon fyllde vår säng med samt ”målade” oss i ansiktet med. ”Måla mammas ansikte, måla pappas ansikte” säger hon och gnider en träslev i miniformat kring kinder, ögon och munnar på oss.
Annorlunda sätt att bli väckt på, eller går det till så här hemma hos er också? :)

Robin fick någon blixtidé om att idag äntligen måla klart det sista här hemma, ”det är ju bara några väggar”. Jo… det kanske det är, men det är i princip omöjligt att måla och renovera med Bellen hemma eftersom man dels inte hinner något, dels att hon inte kan röra sig någonstans eftersom precis allt är potentiella faror eller bara kan bli obra situationer. Ja typ öppna verktygslådor, saker staplade på varandra, öppna färgburkar osv osv.
Men ändå satte vi igång. Eller ja, Robin gjorde det, jag hade Isabell under heluppsikt eftersom hon gärna gör bus när dessa finns framför ögonen på henne.
Som vanligt när det gäller målning så gäller följande: Man hinner INTE klart, även om det bara är ”några väggar”. Det tar så OTROLIGT mycket längre tid än man tror allt som allt och ja, kaoset som råder här inne i vårt vardagsrum/matrum är inte att leka med. Jag kan i princip bara sitta på den köksstol jag nu sitter på, resten är ett berg av möbler och prylar.
Imorgon ska vi måla klart… Och sen får vi middagsgäster. Återstår att se i hur hög grad vi kommer att få sitta i knät på varandra under måltiden.
Men i värsta fall kan vi ju ta en tur till pizzerian och hänga där :)

Här är några bilder från idag: