På grönbete!
Premiär-”ute”-kväll för mig ikväll:

Har varit och sett mina, ja hörrni IDOLER för att uttrycka mina starka gillakänslor (ni förstår nog inte hur duktiga de är!) Sthlmimpro-människor spela improviserad Strindberg på Strindbergs intima teater.
Otroligt bra, så häftigt, vilket arbete!
Och en utav många sköna glimtar är när de ”brister” eller vad jag ska kalla det, typ väver in lite snabbt att det hade varit trevligt med en utväg ur någon knepig improsituation (okej, sjukt svårt att förklara) och det på ett snyggt sätt som vävs in i spelet – underbart att se/höra/förstå.
Jag vill bara skratta ihjäl mig.
Jag blir nästan lite hög av impro. Eller jag blir hög av impro!
Lite knäpp och flummig liksom. Jag är oerhört glad att jag för snart två år sedan vågade anmäla mig till en kurs i improvisationsteater – och mitt liv blev ännu bättre helt enkelt.
Så är det.
Nu ska jag hem och ladda inför sommarkurs.
Pirrigt. Men jag vet att jag kommer att vara i goda (och lite stränga) händer ;-)

Så här glad var jag på vägen dit.
Bild på hur glad jag var på vägen hem har jag tyvärr inte, men då var jag ÄNNU gladare.
Ni kan ju tänka er…


Kommentarer