Archive | #improvisationsteater RSS feed for this section

På grönbete!

Posted on 15 maj 2012 by in #improvisationsteater, Tankar och funderingar

Premiär-”ute”-kväll för mig ikväll:


Har varit och sett mina, ja hörrni IDOLER för att uttrycka mina starka gillakänslor (ni förstår nog inte hur duktiga de är!) Sthlmimpro-människor spela improviserad Strindberg på Strindbergs intima teater.
Otroligt bra, så häftigt, vilket arbete!
Och en utav många sköna glimtar är när de ”brister” eller vad jag ska kalla det, typ väver in lite snabbt att det hade varit trevligt med en utväg ur någon knepig improsituation (okej, sjukt svårt att förklara) och det på ett snyggt sätt som vävs in i spelet – underbart att se/höra/förstå.
Jag vill bara skratta ihjäl mig.
Jag blir nästan lite hög av impro. Eller jag blir hög av impro!
Lite knäpp och flummig liksom. Jag är oerhört glad att jag för snart två år sedan vågade anmäla mig till en kurs i improvisationsteater – och mitt liv blev ännu bättre helt enkelt.
Så är det.
Nu ska jag hem och ladda inför sommarkurs.
Pirrigt. Men jag vet att jag kommer att vara i goda (och lite stränga) händer ;-)


Så här glad var jag på vägen dit.
Bild på hur glad jag var på vägen hem har jag tyvärr inte, men då var jag ÄNNU gladare.
Ni kan ju tänka er…

Mina sjuka drömmar

Posted on 07 maj 2012 by in #improvisationsteater, Tankar och funderingar

Okej, det här är så sjukt knäppt att jag måste skriva det.
Jag sov dåligt inatt och passade på att sova en stund nu på dagen när Emma sov. Problemet är bara att när jag sover på dagen så drömmer jag så galet knäppa drömmar och idag var inget undantag.
Jag drömde att min lillasyrra (som har en liten bebis och ammar precis som jag!) kom hem till oss med värsta jättebrösten.
”Ah, dags att amma?” frågade jag.
”Nej det här är mina nya silikonbröst” svarade syrran. ”Jag fick dom av mamma”.
Då var även mamma med i drömmen plötsligt och hon skyndade sig att säga ”Ja du ska också få pengar till något du vill så det är bara att välja, du kanske också vill ha ett par nya stora bröst?”.
”Nej” svarade jag. ”Jag vill ha pengar till en tatuering och en kurs i improvisationsteater”.

Hahahahaha ja sen var det inget mer.
Och det kanske inte var så farligt heller, mest lite kul att jag – in i den minsta lilla sjukaste dröm – är noga med att säkra mitt improintag.

Smita en kväll?

Posted on 04 maj 2012 by in #improvisationsteater, Tankar och funderingar

Jag undrar om jag ska testa att tanka ungen full i en lite halvtidig läggdags den 15 maj och dra på improviserad Strindberg här.
Det var med ett litet rop utav glädje jag upptäckte att de skall köra en gång till. Jag har inte kunnat gå och se denna succé nämligen.
Men, klockslaget 19.30 i kombination med att Emma nästan alltid somnar som en stock på kvällarna numera och sover i mååånga timmar innan hon vill äta igen SKULLE kunna innebära att jag blir fri och kan se på lite UNDERBAR impro. SOM JAG HAR LÄNGTAT!
Jag ska ta mig en seriös funderare samt försöka ragga upp en viss fröken G tänkte jag. Som sällskap. Det är henne jag brukar gå ut med första gången efter en intensiv amningsperiod, hon är van att vara ledsagare åt en halvt splittrad och stressad Jennie.
Ja men så får det nog bli.
Ja om det inte visar sig att Robin typ ska till Malmö just den kvällen eller så………………………………..

På rätt kurs igen

Posted on 01 maj 2012 by in #improvisationsteater, Tankar och funderingar

Men herregud vad har jag gjort?
Jo förstår ni, jag har anmält mig till en ny improkurs. YES!
Känns jätteläskigt och löjligt roligt på samma gång.
Varför läskigt? Ja men för att jag hållit uppe nu i över ett halvår eller något. Fött barn och sådant. Ammat hjärncellerna utav mig (de få jag hade kvar efter föregående amningsperioder).
Det blir lite lagom med kurs varje kväll i 5 dagar i sträck. En sådan jag gick förra sommaren om ni minns. Då precis innan jag åkte till Fridhem och gick ytterligare en. Det gäller att späcka in så mycket impro som det bara går vet ni.
Och nu får jag börja så här. Jag vågar nästan svära på att det blir mera impro till hösten sedan, men det tar vi då.
Vi ska se om jag överlever denna första omgång först.
Ja men det var väl kul?
JA!

Jo men det här med att längta

Posted on 16 april 2012 by in #improvisationsteater, Tankar och funderingar

Idag fick jag ytterligare lite mer vatten på min improkvarn.
Ja den som går på tomgång just nu ni vet. Det här att jag längtar så sanslöst mycket efter att få GÅ PÅ FÖRESTÄLLNINGAR SAMT DELTAGA I IMPRO IGEN.

Ville bara få ur mig det.

Snart så.

(Här hade jag passande nog tänkt att lägga ut en bild från i somras när vi körde impro för publik på Fridhem när jag gick sommarkurs där. Men det var så många andra på bilderna som jag inte vet om jag vågar publicera. Vill ju inte ha en massa däng, så det får va. Ni får föreställa er istället. Gravid var jag också, till råga på allt. Emma har legat i magen på mig genom inte mindre än TRE uppspel för publik. Snacka erfaren improbebis.)

Ny chans att prova på impro!

Posted on 28 mars 2012 by in #improvisationsteater

Jag vet att jag hade åtminstone en läsare som ville prova på impro – här kommer två nya datum!
Surfa in hos Stockholms Improvisationsteater och anmäl dig/er NU! :-)

Prova på impro GRATIS!

Posted on 22 mars 2012 by in #improvisationsteater

Erkänn att du är lite sugen?
Ikväll har du chansen!

Gratis Prova-på-impro på Stockholms Improvisationsteater IKVÄLL den 22/3 kl 20.00-21.00

Klicka in här och anmäl dig.

Have fun! :-)

Mer improvisationsteater åt folket!

Posted on 19 mars 2012 by in #improvisationsteater, Tankar och funderingar, Viktigt

Vet ni vad jag längtar efter mest av allt just nu?
Nej.
Det är inte sommaren.
När ska ni förstå att jag inte är som ni på den punkten?
Nej sommaren får gärna dröja om den vill, det jag längtar efter är min underbara IMPROVÄRLD.
Att gå kurser, springa på föreställningar, hänga på kurspubar och ta en öl med andra likasinnade och så vidare. Hela stämningen, hela grejen!
Det kan ju inte ha undgått någon vid det här laget att jag är värsta impronörden? Med bebisuppehåll för närvarande.
Eftersom jag ammar och helst vill ha det så utan inblandning av flaskor och ersättningar och sådant så blir det ju lite knepigt under några månader att vara borta från barnet så att säga. Det får det vara värt, MEN, så fort bebisen ”tillåter” så är det jag som anmäler mig till en kurs igen hos Stockholms improvisationsteater.
Då jävlar, säger jag bara.
När jag håller på med impro regelbundet så blir jag en bättre människa.
På riktigt.
En gladare, roligare, spralligare och knäppare människa.
Varför inte testa det ni också? Jag vågar SVÄRA på att ni kommer att gilla det!
Det finns nog inte en enda människa som gått tex en nybörjarkurs som inte gillat det. Åtminstone har jag väldigt svårt att tro det.
De första lektionerna skrattar man sig nästan igenom helt. Man kan inte förstå hur man kan ha missat något så roligt fram tills då.
Det är många som sagt samma sak så jag överdriver inte, om nu någon skulle få för sig att tro det.
Många säger till mig ”men hur vågar du? Jag skulle ALDRIG våga improvisera!”.
Då har jag bara ett svar: Det tror du bara. Allt går så successivt och varsamt fram och helt plötsligt bara står du där, mitt i en scen som en pank advokat eller som en städerska som just sålt sitt barn.
Och det är helt underbart.
Ni MÅSTE ju bara testa.
Gör så här nu vetja, för att få saken biff.
Klicka er in på Sthlmimpros sida och anmäl er till en kurs.
Det ligger rykande färska vårkurser ute just nu!
Och eftersom jag är stolt improambassadör får du gärna ange mitt namn i anmälan (Jennie Danehav, i raden för ”tidigare erfarenhet”).
Så mycket kan jag ju säga att hade jag bara haft en något äldre bebba så hade jag kört en kurs på momangen, men jag måste nog vänta till hösten, möjligen att jag ger mig på en sommarkurs igen. Det vore något det!

Men kom igen nu, ni kommer INTE att ångra er.

Så ses vi på kurspubarna framöver, det är ju toppen det!

PUSS OCH KRAM

Jo det var det här med ensamhet

Posted on 08 januari 2012 by in #improvisationsteater, Emma (dec -11), Tankar och funderingar

Okej imorgon gäller det. Imorgon smäller det.
Eller alltså, inget värre än att jag för första gången ENSAM skall lyckas göra i ordning alla tre inklusive mig själv (eller så blir det pyjamasbrallan i värsta fall) och ta mig iväg för dagislämning.
Lilla Emma föddes ju bara någon vecka sådär innan julledighet och jag hade sådan tur att Robin kunde hämta och lämna alla de dagar som var kvar innan tjejerna gick på jullov.
Men imorgon drar allt igång med besked. Robin flyr hemmet i ottan för att köra till Kalmar på jobb. Kommer hem seeent imorgon kväll/natt, jag har sagt att jag vägrar vara ensam första natten redan nu. Var hemma en natt själv när Molly var 12 dagar gammal och värsta kolikig och till råga på allt fick Isabell krupp den natten. JÄTTEKUL. Nä precis.
Det är nog den stressigaste och mest påfrestande natten jag någonsin upplevt. GAAAH.
Så nej, jag vill inte vara ensam en hel natt med alla tre riktigt än, men det kommer snart, jag reder mig.
Rättare sagt: Jag vägrar något annat än att reda mig själv. Hur många ungar vi än har så att säga. Jag vill inte att varken Robin eller jag ska känna oss låsta och inte klara ensamperioder och sånt själva, ja, ni hajar.
Men Emma är 4 veckor, jag ammar mycket på natten så klart och Molly och Isabell sover bra MEN har sina struligheter för sig ibland och jag pallar inte med den stressen/krocken riktigt än.
Alltså får Robin och Kalle glatt komma hem efter jobbet i Kalmar. Och de har lovat :-)

Jo och sen var det ju det här med impron som jag har funderat massor på och att jag nog inte står ut att ha uppehåll med det ända till i höst.
Så det får nog bli en kurs senare i vår (om någon sådan dyker upp) och så får min kära mor promenera på stan med Emma i vagnen en kväll i veckan. Blir det amningsnöd får hon komma förbi teatern och jag får komma ut med tuttarna. Hur normalt som helst, eller?
Blir skitbra.
Ja vi säger nog så.

(Fredrik, Elisabeth om ni läser, vi kanske hamnar på samma kurs snart igen? Vore så skoj!) :-)

Showtime

Posted on 10 november 2011 by in #improvisationsteater, Tankar och funderingar

Ikväll ska jag på föreställning igen, på Stockholms Improvisationsteater – de måste tro att jag är galen där borta…


…och det är jag ju. Så det var ju intet nytt.
Page 1 of 512345